Hemma igen! At last! Så var den här jobbhelgen till över, och det är najs. Imorgon är jag ledig också, så jag får vila ut mig lite. Eftersom jag har blivit en hejjare på att lägga till YouTubeklipp på senaste tiden, fortsätter jag trenden nu, och lägger upp en av de låtar jag nämnt tidigare, nämligen When Two Are One, av Atreyu. Låten har nog världshistoriens bästa refräng, även om den kanske påminner mig lite väl mycket om Emma, så är den fortfarande bra.


Helt underbar låt, helt enkelt. Atreyus senaste skiva, Lead Seals Paper Anchor är ju för övrigt mitt favoritalbum just nu. Tyvärr håller deras tidigare album inte samma kvalité, vilket ju är synd. Men eftersom det senaste är så sinnesjukt bra väger det helt klart upp det.

Annars sitter jag just nu och lyssnar på Millencolins senaste skiva, Machine 15, som faktiskt är lite småbra. Jag är ju dock mer såld på deras första album, fortfarande, eftersom jag tycker att många av deras senare låtar är lite väl mesiga och mainstream. Det finns dock guldkorn, some Done Is Done, som är ett bra spår.

Nej, dags att läsa bloggar. Go go go go go go go!