Wall-E
Jag har precis kollat klart på Wall-E, och tänkte därför försöka mig på en liten recension.
Filmen börjar med en 40 minuter lång sekvens utan riktig dialog (några människor uppträder i inspelat material), och man får följa städroboten Wall-E när han pysslar med det han gör. Pixar lyckas, så klart, att skapa ytterligare en älskvärd karaktär till armadan av tidigare sådana i andra filmer. Wall-E är en tänkande robot, varför man nu enträget skulle skapa såna, och lär sig saker om sin omgivning. I sitt arbete, som består i att rensa jorden på skräp eftersom planeten har blivit obebodd, plockar han på sig allt intressant han kan hitta, som han sedan förvarar i sin lya. Han är klumpig, osmidig och ensam (förutom sin kackerlacka, för dom överlever ju allt).
Vändningen kommer när en annan robot anländer till jorden. E.V.E. är en robot som sänts till jorden för att leta efter levande växter. Tidigare uppdrag har alla misslyckats, och så verkar det även gå den här gången. Wall-E blir så klart kär i E.V.E. (som så klart är en "kvinnlig" robot), och då han tidigare hittade just en planta, tänker han ge den till henne.
Det som sedan följer är en tur till människans sista resort, rymdfartyget Axiom, där alla människor (som så kart är amerikaner) har blivit feta av ett liv i lyx. Ingen rör sig någonstans utan sin svävande bädd, och vet således inte längre hur man ens går. E.V.E. och Wall-E får sedan kämpa mot robotar som begår myteri, eftersom dessa fortfarande tror att jorden är obeboelig. Och sedan är resten historia.
Jag tyckte helt klart att det var en intressant film, med ett klart greppande bildspråk. En mycket bra process att lära känna roboten Wall-E, och trots begränsade uttryck, kunde han och E.V.E. kommunicera mycket starka mänskliga känslor. Hade jag inte varit så känslokall, hade jag gråtit i slutscenen, trots att det var två robotar som deltog.
Betyget blir 4 av 5, och den nya favoriten är helt klart städroboten Mop, som är en manisk robot som bara MÅSTE städa upp överallt. Då alla robotar följer en upplyst bana, blir detta ett problem då det finns smuts utanför denna. Mop lyckats dock trotsa detta, och beger sig på en frenetisk städmanifest.
Filmen börjar med en 40 minuter lång sekvens utan riktig dialog (några människor uppträder i inspelat material), och man får följa städroboten Wall-E när han pysslar med det han gör. Pixar lyckas, så klart, att skapa ytterligare en älskvärd karaktär till armadan av tidigare sådana i andra filmer. Wall-E är en tänkande robot, varför man nu enträget skulle skapa såna, och lär sig saker om sin omgivning. I sitt arbete, som består i att rensa jorden på skräp eftersom planeten har blivit obebodd, plockar han på sig allt intressant han kan hitta, som han sedan förvarar i sin lya. Han är klumpig, osmidig och ensam (förutom sin kackerlacka, för dom överlever ju allt).
Vändningen kommer när en annan robot anländer till jorden. E.V.E. är en robot som sänts till jorden för att leta efter levande växter. Tidigare uppdrag har alla misslyckats, och så verkar det även gå den här gången. Wall-E blir så klart kär i E.V.E. (som så klart är en "kvinnlig" robot), och då han tidigare hittade just en planta, tänker han ge den till henne.
Det som sedan följer är en tur till människans sista resort, rymdfartyget Axiom, där alla människor (som så kart är amerikaner) har blivit feta av ett liv i lyx. Ingen rör sig någonstans utan sin svävande bädd, och vet således inte längre hur man ens går. E.V.E. och Wall-E får sedan kämpa mot robotar som begår myteri, eftersom dessa fortfarande tror att jorden är obeboelig. Och sedan är resten historia.
Jag tyckte helt klart att det var en intressant film, med ett klart greppande bildspråk. En mycket bra process att lära känna roboten Wall-E, och trots begränsade uttryck, kunde han och E.V.E. kommunicera mycket starka mänskliga känslor. Hade jag inte varit så känslokall, hade jag gråtit i slutscenen, trots att det var två robotar som deltog.
Betyget blir 4 av 5, och den nya favoriten är helt klart städroboten Mop, som är en manisk robot som bara MÅSTE städa upp överallt. Då alla robotar följer en upplyst bana, blir detta ett problem då det finns smuts utanför denna. Mop lyckats dock trotsa detta, och beger sig på en frenetisk städmanifest.
Kommentarer
Trackback
