Jag gick upp mycket tidigare än vad jag planerat idag. Visst, jag släckte lampan innan tolv igår, men ändå! Nåja, så mycket mer tid att göra... Ingenting på.

Och jag hade ju slutat tänka på Emma, eller nästan i alla fall, men nu är massa tankar tillbaka. Bleh. Det värsta är att det är förvirrade tankar. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra av dem. Så jag får väl försöka tränga undan dem (igen), och det tar väl några veckor och lite skriverier.

Kom också på en sak jag skulle skrivit om för någon vecka sen, när jag läste om det i Aftonbladet, nämligen diskussionen om homosexuella äktenskap som ska bli (eller har blivit?) tillåtet i kyrkan. Tror jag det var. Jag tycker hela den biten är rätt intressant, faktiskt. Min grundläggande åsikt är att homosexuella självklart ska få göra precis samma saker som heterosexuella, det är liksom inget snack om saken. Dock tycker jag det är lite intressant att homosexuella vill gifta sig i den kristna kyrkan. Jag drar mig till minnes någon komiker som sa en mycket smart sak, kan ha varit Magnus Betnér... Varför vill de det? Den kristna kyrkan, med påven i Rom i spetsen, har väl mer eller mindre bannlyst homosexuella, men ändå vill de gifta sig i den religionen. Borde de inte hellre hitta ett eget uttryck? Man tycker ju att de borde hålla sig borta från grupperingar som avskyr dem och tycker de är en anomalitet. Men nej, likförbannat ska de dit och gifta sig.

I slutändan är ju giftermål trots allt bara att ett bevis på ett papper, inget mer. Så varför göra en stor sak av det med de kristna?

Meh, det blir säkert bra, och egentligen spelar det ingen roll för mig, det är mest en lustig observation, tycker jag. Hade jag varit homosexuell hade jag hållit mig borta från kristendomen, helt klart. Buddhisterna kanske gillar homosexuella... Fast de gifter sig väl inte, så det är antagligen ointressant.

Nej, nu ska jag underhålla mig själv och min onda hals.

Toodles!