And down we go
Jahapp, i helgen var det dags för ännu mer rally, den här gången hemmasprinten, med målgång framför Jaegers hus. Det var helt klart upplagt för en riktigt bra tävling. Första sträckan gick också ordentligt bra, så bra att de flesta kommenterade just hur bra det var. Förutom att det var lite halt i några svängar var det inte mycket som gick fel, och vi tog ledningen med dryga sekunden. På andra sträckan tog det ungefär 700 meter innan Jaeger tog en vänsterkurva lite för snävt, då det låg en gömd sten i gräset, som han körde på med punktering på vänster framhjul som följd. I den följande högerkurvan försökte han hålla bilen på vägen samtidigt som han undvek att bromsa, vilket resulterade i att vi brakade rakt ut bland ett gäng större stenar, samt skrapade i ordentligt i en riktigt stor tall. Ungefär en halvmeter till vänster och vi hade stannat i tallen istället.
Resultatet av kraschen var att det mesta av vänster framhjul var obrukbart, och bilen fastnade rätt ordentligt. Vi fick bärgning efter att sista ekipage passerat, men något tredje åk blev det inte. Det skulle dock visa sig att tiden från första sträckan räckte till en andraplats totalt, vilket får ses som positivt, även om det så klart svider att vi inte fick fler försökt till bättre tid, i och med vi helt klart kunde kapa mer än tillräckligt till en förstaplats. Betyget blev med andra ord både bra och dåligt.
Så en till pokal fick jag:
Och ett skumt skrapsår i pannan, som jag inte fattar hur jag fick det, annat än att något på hjälmen skulle repat när jag tog av den i alla hast för att börja varna eftervarande bilar, i och med att vi stod med arslet på vägen.
Snyggt, va?
Imorgon bär det av till tandläkaren, för första gången på... Ja... Fem år? Nåt? Kommer bli galet pinsamt när de hittar alla härligheter i min mun. Men men, det är ju praktiskt taget gratis att göra kontrollen, så varför inte? Jag kommer ändå inte ha råd att fixa något. Ska bli spännande att se vad de säger om saken.
Nu blire chill!
Toodles.
Kommentarer
Trackback