Hemma igen, wihoo! Slapp dag på jobbet, fick klart det jag skulle, men orkade inte riktigt göra något mer. Hade ju också fullt sjå att ta hand om Hakar, som måste jag ha hjälp med allt och inget, fast han egentligen kan det. Men det är klart, är man ny och jobbar med ett proffs som mig så är det ju svårt att inte fråga. Jag är ju trots allt bäst.

I övrigt har jag tänkt alldeles för mycket, och gör det fortfarande. Hatar att tänka på det, vill inte tänka på det, vill bara glömma och gå vidare. Jag hatar också att vara avundsjuk, när jag vet att jag inte borde vara det, men det kan inte hjälpas. Hatar att känna mig så patetisk...

Jag skulle gärna vilja att det var om ett halvår, för vid den tidpunkten borde jag väl ha kommit över allt. Eller? Annars kommer jag fan inte orka med mig själv längre.

Men men, imorgon blir det väl samma sak igen, om inget fantastiskt händer. Men jag har ju lite att göra imorgon, så visst ska jag väl kunna knuffa bort tankarna något i alla fall.

Snart tillbaka!