Då var man 7500 kr rikare då. Eller ja, sanning med modifikation... Skyldig Jaeger 6000 och tankade bilen för 800 samt bjöd föräldrarna på mat som kostade runt 300. Kvar? 400 spänn. Men vad fan, jag får ju bra lön på fredag, och jag får betala mer eller mindre allt. Vilket betyder runt 3000+ som kan gå till vad som helst, mat exkluderat. Livet leker! Och det blir bra lön nästa månad också. Ser jag till att jobba på bra i mars också, kommer jag ha det riktigt förspänt ända fram till augustilönen. Kan det bli bättre? Det vete fan.

Som sagt, bjöd föräldrarna på mat igår, lite kycklingwok, sådär. Inget spektakel, redig wok bara. Det är lugnt, jag bjuder. Liksom. Gott och uppskattat, räckte till matlåda till idag, inga konstigheter. Vi gör så i min familj. Det är standard. Just.

Läste i tidningen idag att de börjat snacka om licensavgift för alla som har internet på dator och mobil, eftersom man ju faktiskt kan kolla på SVTPlay gratis då. Med hänvisning att liknande system finns i bland annat Tyskland och är på gång i andra länder. Är det inte dags att inse att alla kanske inte vill betala för mycket av den flummiga skiten som SVT visar? Och som kanske inte är intresserad av det andra? Som det också stod, är det ju inget fel på folks betalningsvilja, antalet har ökat med 15 000 de senaste året, så vad är problemet? Är SVT pengagirigt? Finns det högt uppsatta som känner att de har för lite lön? Jag förstår inte. Det kan väl knappast vara svårt att knyta ett konto till avgiften, som man använder för att logga in med på SVTPlay, om man har betalat avgiften. Problem solved, liksom. Men nej, vi kräver avgift av alla människor. Jag skulle personligen inte bli ledsen om jag inte fick kolla på SVT, eftersom antalet gånger det händer är lätträknade. Det skulle inte vara någon större förlust.

Tjipp!

Äntligen måndag! Eller vad säger ni, kissekatter? Är det inte underbart?

Helgen har varit fin, tackar som frågar. Åkte ju rally i lördags, i Grängesberg, en liten bit bort. När jag åkte till Jaeger i fredags var det runt 5-10 minus på termometern, inget att snacka om, liksom. När vi gick upp vid 6 på lördagen stod den på 26 minus. Inte okej. Inte okej någonstans. Snoret frös så fort näsan kom över farstutrappen, och det finns få tillfällen då kupévärme är så välkommet som då. Det blev ju dock inte varmare förrän framåt 11-tiden, och då hade vi ändå varit på plats dryga timmen. Kort sagt startade inte bilen på släpet, och inte heller med hjälp av startkablar. Som tur är gick det bättre när den blev igångrullad medelst bogsering, och efter det var det inga problem på den fronten. Men fyr i helvete vad kallt det var. Usch. Men våren är på väg, säger de. Plusgrader till helgen. Jo jag tackar.

Rallyt då? Jovars. Oflyt som bara den på SS1, då vi fick veta av en förbipasserande i starten att vi hade punktering på höger bakdäck. Med runt 3 minuter kvar till start. Inte okej. Inte alls. Så det blev lite springande, lite snabbt byte, men sen iväg i alla fall. Efter cirka en femtedel av sträckan fick vi punktering igen. På samma däck (eller ja, det däcket låg ju i bagaget, men det vi bytte till). Inte okej. Som tur är var det ju bak, så med framhjulsdrivet blev det inte så stora problem, och vi kunde köra resten av sträckan utan att bli ifattåkta (vi fick starta framför en Grupp H-bil, något bättre än vår). Dock var ju tiden minst en minut för dålig för att göra oss konkurrenskraftiga i slutet, och med tanke på att några andra ekipage var något bättre trots att vi kunde byta däck i service så får ändå slutresultatet ses som positivt. Femteplats totalt i Grupp E, av åtta totalt. Vi skulle fått en pokal, men eftersom vi var färdiglastade och det tog alldeles för lång tid, valde vi att åka hemåt.

Det var ju också andra gången med noter, och den här gången gick det bra mycket bättre. På SS1 lyckades jag bläddra förbi ett blad, och i början av tredje var det riktigt mycket upp och ner, vilket gjorde det lite svårt att hålla koll exakt var man var bland raderna, men resten av trean gick bra. Vi hittade att bra flyt, och förhoppningsvis går det ännu bättre nästa gång. Dock strulade det även för oss med tidkortet, något jag får ta på mig. När vi hade parkerat efter målgång, och gick för att kolla resultatet, stod det att vi inte var prisbedömda, något som kändes mycket konstigt, eftersom tidkortet varit okej. Så vi kollade med sekretariatet, och fick då veta att vid tidkontrollen på SS2 hade det på något sätt smugit in en extra timme på vår tid. Jag hade ju ingen tanke på att något sånt kunde hända, eftersom vi var där i tid, och allt var schysst. Så nu har man lärt sig en värdefull läxa till nästa gång. Kolla tidkortet ordentligt!

Några bilder från the action:

Nåja, jobb i söndags, sjukt opepp. Lite skönare med jobb idag, dock. Sen är jag ledig imorgon, så det kan ju inte bli bättre, faktiskt. Jag tänker bjuda mina föräldrar på mat imorgon, eftersom de var snälla och sa åt mig att skicka in sjukintyg till Länsförsäkringar, eftersom jag då kunde få ut ersättning för sveda och värk. Jag trodde jag skulle få runt 1500 kanske. Jag får 7500. Och kan få mer om jag skickar in bilder på mitt ärr på hakan. Så det tackar vi för. Med lite mat. Wok blir det. Mums!

I övrigt inte mycket. Alls. Trött. Mer saft. Och chips. Visst?

Tjipp!

Det var en gång en nektarin som hette Alf. Varje dag brukade Alf vakna på sin halmmadrass på sitt hotell som han ägde. På det hotellet bodde det en turkos flodhäst som hette Bertol. Bertol och Alf var jättegoda vänner, och varje torsdagsförmiddag brukade de spela boule med apelsinskal, och det tyckte de var görsköj.

Men det fanns ett apelsinskal som hette Grojne, och han tyckte inte det var kul att bli spelad boule med, så han klagade hos arbetsförmedlingen om att han ville ha ett nytt jobb. Men de på arbetsförmedlingen sa att han bara hade två år och fyrtionio dagar kvar på sitt jobb, sen skulle han få en blå hund som tack för att han offrat liv och lem på boule-banan. Det tyckte Grojne lät riktigt bra, så han jobbade på i de 2 åren och de fyrtionio dagarna som boule-apelsinskal åt Bertol och Alf.

Men sen så kom det sig en dag att Alf blev lite hungrig av allt boule-spelande, så han ställde siktet på en affär med exotisk fisk. Han köpte aderton kilo hamstrad hypertorsk som han förtärde på en parkbänk bredvid fyllot Oine. Oine var ett roligt fyllo. Varje dag brukade han berätta roliga historier för de små barnen som bodde i parken. Det tyckte de var jätteroligt, så de sparkade på Oine för att han var så rolig. Det tyckte inte Oine om så himla mycket, för han hade sköra benstommar som inte tålde regn och rusk. Och det regnade. Och ruskade. Så Oines ben gick sönder huller om buller, och alla barnen som bodde i parken hoppade lite på honom för att se om han levde eller inte. När de märkte at han inte gjorde det tog de honom till affären för exotisk fisk och sa att han var en sällsynt abrahimisk flundrepersikorädiseundulatflaxandeblåmagadgulögdturkospungkulad-fyllofiskande fisk. Expediten blev alldeles utom sig och sa att såna fanns det ju inte gott om, och han köpte Oine för trehundrasextionio och trettiofyra kronor och ören som han hivade upp ur sin kassa som var full av malar som alla trodde på att det fanns en stor helig chokladboll i Långbortistan som alla malar tillbedde på tisdagarna när de hade sabbatsdag för sina lämmlar som bodde i deras röda sockor som de hade på sig när de frös av den kalla luften som brukade infinna sig under såna omständigheter då det inte fanns el till Alfs ultradildo som han hade gömd i sin byrolåda så att inte Bertol skulle hitta den och få konstiga saker för sig som kunde innebära slutet för Alf som hotellägare och för Bertol som hotellgäst.

Och det ville ju inte Grojne, som ju hade fått en blå hund för sitt jobb som han älskade över allt annat. Till och med mer än sin avdankade cyklotron som han hade i ett skåp som var fullt av attiraljer, småsaker, fyndigheter och bananer.

Detta tyckte Alf lät som en förträfflig idé och han plockade raskt ut en småsak ur skåpet och satte den på huvet eftersom han tyckte den såg ut som ett päronsurrogat som platsade på huven som hans. Detta gillade också Grojne som sade till Alf att småsaken som absolut skulle kunna vara ett päronsurrogat var väldigt vacker på Alfs huvud och att han borde behålla det. Alf blev överlycklig och skumpade iväg som en älgtjur med krupp till sin hjärtevän Bertol som ock så tyckte att päronsurrogatet var väldans vajert. Han hoppade upp och ner i pur förtjusning och skadade sig så allvarligt att han var tvungen att åka till akuten i Blåköping som låg på Svergies nordkust där vilda stormar brukade blåsa upp de stora vågarna till ofattbara höjder som en liten pojke på SMHI mätte varje torsdagförmiddag.

Men eftersom det var samtidigt som Alf och Bertol spelade boule med apelsinskal, så det gick ju inte eftersom hela världen följde de actionspäckade matcherna. Så SMHI fick lägga om programmet till måndagsnätter då det ändå blåste som mest. Detta tyckte den lilla pojken var väldans jobbigt; eftersom han alltid festade redlöst på söndagarna så var han ju jättebakfull på måndagarna, och då var det ju tämligen svårt att mäta några stora vågor åt SMHI tyckte han. Så han tog apelsinskalet Grojne och smorde in sin näsa så att han inte skulle bli full på söndagarna. Och bakfull på måndagarna så klart. Grojne lämnade gärna ut sig själv eftersom han var arbetslös efter jobbet som boule-apelsinskal. Och detta gladde ju Alf och Bertol som tyckte att Grojne varit ett fördeömligt boule-apelsinskal. De skålade på vinäger och drack så mycket att de inte kom ihåg vad som hade hänt femton dagar tidigare. Det vill säga den dagen då de hade sex första gången. Och eftersom de glömde det, hade de sex igen. Och hela världen såg på eftersom det såg så roligt ut och var så actionspäckat. Och det var ju det de ville ha.

Slut(a).

Nåja, jobb imorgon, så... Sängen typ nu. Pepp pepp!

Tjipp!

Lite piggare idag? Efter sovmorgon? Njae, vete tusan det, va... Men jobbat har jag gjort i alla fall, och imorgon är det sovmorgon och ledig dag, så det kan ju egentligen inte bli mycket bättre. Eller ja, man hade ju kunna jobbat och tjänat mer pengar, men va fan, det här funkar det med.

Nu har jag varit duktig och kört igång min lilla egna träning, två kvällar i rad har det blivit, och jag ska försöka göra tredje i rad allelels strax. Armhävningar, situps och knäböj. Det är bra skit, går med konstant träningsvärk. Kan jag fortsätta med det här nära nog varje dag borde det bli lite resultat i alla fall.

Sen går det framåt med japanskan också. Eller ja, jag har ju än så länge bara browsat igenom boken, men idag tänkte jag på allvar börja lära mig något. Det vill säga alla de grundläggande tecknen, för stavelser och sånt. Jag har lärt mig ett redan, men det är bara för att det var enkelt. Hiragana-tecknet för N.

Rätt lika, va? Så idag blir det fram med teckningsblock och penna, och börja memorera. Det är ju en helt jädra drös såna som ska präntas in. Sen ska man uttala skiten korrekt också, det kommer blir svårt, men roligt!

Nu blir det mer musik, lite träning som sagt, och sen... Sängen och undervisning!

Tjipp!

Jahapp, hemma från rallyt i Hebo, och det gick ju faktiskt riktigt bra, måste jag säga. Lite trevande och flackande i början, men riktigt bra mot slutet, helt klart på väg mot gammal god form. Tävlingen var ju dock en del i Uppländska C-förarserien, vilket betydde att vi körde utan anspråk på någon pallplats, eftersom Jaeger är B-förare i år, men vi hade ändå ett mål. Som vi inte klarade med 3 ynka sekunder. Men det kommer fler tävlingar, då jävlar!

Sent blev det, men nu kan vi slappa lite. Lyssna på lite musik. Och snart sova!

Tjipp!

Det har ju skrivits en hel del om elpriser och sånt nu på sistone. Aftonbladet har konfronterat Maud Olofsson, som kommit med sköna kommentarer om hur man ska spara. Familjer sparar, men det funkar ändå inte; priserna är fortfarande för höga.

För min del förstår jag inte hur folk tänker. Har man inte råd att bo där man bor, då flyttar man. Det är dyrt att bo i hus med egen elförsörjning, speciellt när det är direktel, det måste man förstå när man flyttar. Skaffar man sen barn och jobbar deltid/lågavlönat, då går det inte runt, så enkelt är det. Krävs det sedan mer el under en period, eftersom det är kallt etc, då slår det ännu hårdare, men sånt måste man se till att spara pengar till.

Nu är det säkert så att elpriserna är för höga i vilket fall som helst, men det här är ännu en i raden av tillfällen då folk ondgör sig över att de inte har råd att bo där de bor, och i nästan vart enda fall handlar det om villaägare. Det är inte billigt att bo i villa. Dags att vakna, kompisar! Om det är alldeles för dyrt, flytta till en bostadsrätt, där kan jag garantera att elkostnaderna är betydligt lägre, eftersom du troligtvis inte behöver betala för uppvärmning, då det ingår i avgiften. För mig är lösningen enkel, och de flesta av de som har problem, har troligtvis inte tvingats till sina boenden, utan valt det självmant.

Så nej, från mig får de ingen kärlek.

Men elbolagen borde helt klart se till att sänka priserna, och skatten på el borde helt klart sänkas. Inget snack om den saken.

Vill ni att jag skriver? HAH! Tji fick ni!

Nej då, jag kan skriva lite. Och inte prata med mig själv. Japp. Det kör vi på. Jag och jag.

Blev ju lite rally i helgen, i Kopparberg, första gången med noter, och första tävlingen för året. Pepp som fan! Första sträckan gick lite trevande, blev någon miss av mig (kom bort mig en gång, och lyckades missa ett blad på slutet), samt en sol som var lite väl irriterande till och från. Andra sträckan började bra mycket bättre, både för mig och för Jaeger, men tyvärr blev det smolk i den potentiella bägaren, då en uppkörd kurva (vi var nummer 135, så några hade hunnit ta kurvan före oss) bjöd på ett gäng stenar på innern, vilket resulterade i två sönderkörda fälgar med punka som extra grädde på moset. Vi lyckades byta framhjulet, och ta oss i mål, men sen blev det lite miss i kommunikationen, så vi fick ingen hämtning direkt. Så tävlingen var över för vår del.

Men det är lugnt, vi tar nya tag! Som tur är verkade det inte vara några större problem med bilen, utan däck är det som behövs.

I övrigt inte mycket... Skickade in papperna till nya körkortet igår, samt betalade, så nu får vi se som bilden blev godkänd. Det fina är att jag nu får ny handteckning! Eftersom mitt K inte varit sådär tydliga, har jag uppdaterat lite, och jag tror nog att jag fick till den rätt fint på pappret. Det är ju helvete att man bara för ett försök, men som sagt, jag tror det gick bra. Update på den!

Chill kväll ikväll, sovmorgon imorgon med tvättning innan jobbet. Det blir bra skit. Nu blir det mat!

Tjipp!