En liten recap över gårdagen:

Tyckte jag hade all tid i världen att ta mig till bussen och åka till stan, men missade så klart bussen jag skulle med och fick ta en senare. Ingen fara, tänkte jag, jag hinner ändå till 11. Tji fick jag! Bussen jag hamnade på hade en trasig ruta, som började falla sönder medan vi åkte, så busschauffören var tvungen att vända bussen, vilket betydde att vi fick hoppa av och ta nästa buss. Så var man en kvart försenad, skitbra... Tillsammans med mina sår på ryggen kändes det helt klart som att någon eller något inte ville att jag skulle tatuera där. Det verkade dock inte vara några större problem för tatueraren, och han och hans kollegor tog såren med ro. Eller, det undrade vad fan som hade hänt, och jag berättade. De fortsatte sedan att pika mig under hela tiden, de jävlarna... Det mysigaste med tatuerandet var när jag kolla på den i spegeln medan de gick och rökte, då ploppade det fram lite blod som började rinna längs med ryggraden. Inte värst vidare skönt, men det är ju sånt man får ta om man vill vara fin.

I övrigt är det grymt kallt i den där studion, även fast de har ett värmeaggregat precis i mitten. När jag gick därifrån skakade jag tänder i ett flertal hundra meter för att jag frös. Kan kanske ha något med att man tatuerat att göra, men ändå. Och vad underbart skönt det var när han körde med alkoholen när han var klar, riktigt gned in den. Mums!

Men nu är den delen gjord, så nu är det bara texten kvar. Ska göra det om två veckor, och förhoppningsvis har väl den här läkt tills dess. Utifall han behöver göra några korrigeringar, vad nu det skulle vara.

Sen var det i alla fall bara att ta sig hemåt, för att sedan åka till föräldrarna och få hjälp med den, rengöring och insmorning.

Det var en fin dag, allt som allt, till slut.